Vart är vridningspunkten
En hävstång existerar ett modell på enstaka enkel maskin. En lätt maskin ändrar riktning vid en kraft och använder mekanikens gyllene lag.
Bild: PontusWallstedt / UgglansNO
Att hävstänger följer mekaniken gyllene team syns vid bilden. vid den högra sidan står en uggla och trycker en hävstång nedåt. Då kommer huset på den vänstra sidan att åka uppåt. Änden på hävstången på ugglans sida kommer att åka en längre sträcka än änden vid hävstången vid husets blad. Den längre sträckan fullfölja att ugglan inte behöver ha lika mycket kraft för för att lyfta huset. Denna hävstångseffekt används flitigt i saxar och tänger.
Foto: OskarUggla / UgglansNO
Vridningspunkten är den punkt liksom är stilla i enstaka hävstång. Vridningspunkten skiljer dem båda hävarmarna åt.
På identisk sätt fungerar en gungbräda fast inom ett mer horisontellt läge. En tyngre person måste sitta längre in vid gungbrädan än en enklare för för att jämvikt bör uppnås. Mer fysikaliskt uttryckt: en större kraft besitter en mindre hävarm (sträcka ti
Det är inget som säger att vridningspunkten måste existera i änden av en objekt. angående vi t ex tittar på ett gungbräda kunna den istället ha sin vridningsaxel inom mitten.
Om numeriskt värde barn vilket väger lika mycket sitter på gungbrädan, lika långt ifrån vridningspunkten, vet oss av kunskap att gungbrädan kommer för att vara stilla. Uttryckt inom kraftmoment innebär det för att kraftmomenten existerar i balans, så kallad momentjämvikt.
Kraftmomentet ifrån barn 1 vill vrida gungbrädan moturs medan kraftmomentet från unge 2 önskar vrida gungbrädan medurs, dock eftersom kraftmomenten är lika stora roterar gungbrädan ej alls. angående det en kraftmomentet däremot skulle existera större än det andra, skulle gungbrädan börja vrida sig runt vridningsaxeln.
Detta samband kallas på grund av momentlagen.
Momentjämvikt samt momentlagen
Vid momentjämvikt är kraftmomenten medurs $M_1$1 lika stora liksom kraftmomenten moturs $M_2$2.
$\left|M_1\right|=\left|M_2\right|$|1|=|2|
I Fysik 1 gick oss igenom kraftjämvikt och Newtons a
Momentjämvikt
ni vet för att krafter är kapabel hålla varandra i jämvikt, det önskar säga upphäva varandras verkan, om summan av krafterna i en riktningen är lika tillsammans med summan från krafterna inom den andra. Som exempel:
Här föreligger kraftjämvikt inom båda situationerna.
detta bör väl då existera logiskt för att tänka sig att en motsvarande villkor finns även för momentjämvikt!
Ja - oss får väl ta samt undersöka den saken.
Använd animeringen nedan var du förmå experimentera tillsammans moment tillsammans med olika förutsättningar. Prova olika kombinationer från momentarmens längd och kraftens storlek. testa också - kanske framför allt - att äga vikter vid mer än en område på en eller båda sidorna angående vridningspunkten. placera eller sätt noga symbol till hur momenten beräknas i detta här läget. Beräkningen framträda i bildens nedre vänstra del. Svara på frågorna när ni är tydlig.
.